Etusivu >> Artikkelit >> Krav på fred och internationell solidaritet

Krav på fred och internationell solidaritet

02.07.2013 - 13:53
(updated: 06.06.2016 - 13:48)
  • TA
Aleksandr Jushtshenko och JP Väisänen.

Den ekonomiska, tekniska, politiska och kulturella globaliseringen har skapat allt bredare och tätare ömsesidiga beroendeförhållanden. Samtidigt har det också inneburit att exploatering, förtryck och många andra konflikter har internationaliserats. Motsättningen mellan arbete och kapital, demokrati och kapital, natur och kapital, fred och kapital har fördjupats allt mer på grund av vinstbegäret.

Storkapitalet utnyttjar globaliseringen som ett argument och medel för att inskränka de rättigheter som arbetarrörelsen har uppnått. De enormt expanderade internationella finansmarknaderna och överstatliga maktstrukturerna som exempelvis EU kränker arbetarnas och de mindre bemedlades rättigheter även som de nationella intressena. Den imperialistiska konkurrensen om naturresurserna och kontrollen av världsmarknaderna skapar krig och oerhörd förstörelse. Likgiltigheten för naturens hållbarhet hotar hela mänsklighetens framtid.

Det har också skett andra slags förändringar i världen. De internationella maktrelationerna har förändrats i och med att ekonomin har stärkts i länder som Kina, Indien, Ryssland, Brasilien och Sydafrika vid en tidpunkt när USA:s och EU: s ekonomi är i svårigheter. Vänsterns framgångar i många latinamerikanska länder har resulterat i frigörelse från nyliberalistisk politik, nationalisering av naturresurser, en ny typ av regionalt samarbete och byggande av alternativ i strävan till socialism. I många arabländer, har folket gått ut på gatorna för att kräva sina rättigheter, och t.ex. i USA uppstod en Occupy-proteströrelse. I de internationella handels- och klimatförhandlingarna har det tydligt framkommit att utvecklingsstaterna strävar till att frigöra sig från nykolonialismen.

Situationen i Europa har förändrats dramatiskt. Å ena sidan har motståndet mot bankernas, regeringarnas och EU:s utarmningspolitik ökat. Förutom det fackliga europeiska samarbetet, har det också utvecklats ett internationellt samarbete bl.a. mellan miljörörelserna och medborgarrörelserna som motsätter sig finansmarknadernas makt. Å andra sidan har krisen, otryggheten och förtryckandet av folkens självbestämmanderätt skapat ultra-nationella, högerextrema och rasistiska rörelser. Med talen om "motsättningen mellan kulturerna" har man dolt motsättningarnas klasskaraktär samt storkapitalets och regeringarnas ansvar för problemen. I Finland är detta förenat med skrämselbilder av det "ryska hotet" och anti-kommunism, nu också invandrarfientlighet på parlamentsnivå.

För fred

FKP:s partikongress understryker den primära betydelsen av fred och internationell säkerhet. Utan fred ingen utveckling eller mänskligt liv.

Krigen i Afghanistan, Irak och Syrien och deras hundratusentals, till och med miljontals offer visar att vapnen inte kommer att skapa fred. FKP kräver att Finlands regering omedelbart drar tillbaka alla finländska trupper från Afghanistan. Regeringen måste upphöra med sitt medlöperi i den amerikanska och israeliska politiken i palestinska frågan, gruppen för "Syriska vännerna”, hotandet av Iran och andra konflikter.

FKP motsätter sig ovillkorligt anslutning till Natos militärallians, vilken har beretts med allt intimare partnerskap i Nato. I riksdagen har nästan alla grupper varit villiga att ge upp tanken på militär alliansfrihet.

Idag ser vi tydligare än förr att ett partnerskap i Nato är kopplat till en kontinuerlig kapprustning och allt flera konflikter. Det är därför FKP föreslår att Finland lösgör sig från Natos partnerskap för fred och återgår till den militära neutraliteten. Finland bör inte heller delta i utvecklandet av en gemensam militäraktion inom EU som sker i nära samarbete med Nato.

Finland skall inte delta i de nordliga regionernas militarisering eller bevakningen av Islands luftrum som är en del av Natos operation. Däremot bör man på nytt lyfta fram initiativet om ett kärnvapenfritt Norden samt främja nedrustning.


Solidaritet

Världen behöver oavhängiga, aktiva fredsbyggare.

FKP kräver att regeringen upphör med vapenförsäljning till Israel, uppmanar Israel att dra sig tillbaka från de ockuperade palestinska områdena och aktivt stöder det palestinska folkets rätt till en självständig stat.

Nu behövs initiativ som leder till ett eldupphör i Syrien som stoppar våldet från samtliga parter. Utländsk inblandning i inbördeskriget bland annat genom att förmedla vapen skall stoppas och det gäller att söka en förhandlingslösning till konflikten.

Den finska regeringen får inte tyst acceptera en fortsättning av den turkiska invasionen av Cyperns nordliga regioner utan verka för en återförening med Cypern i enlighet med FN:s resolutioner. Finland kan för sin del också verka för det västsahariska folkets rättigheter genom att kräva en folkomröstning om genomförandet av självbestämmanderätt i det Marocko underkuvade Västsahara.

FKP uttrycker sin solidaritet med den kubanska och den venezuelanska revolutionen, samt Bolivias, Ecuador och andra latinamerikanska folks strävan efter frihet. Vi uppmanar till ett upphävande av den olagliga kubanska blockaden och frigivande av ”De Fem” kubanska medborgarna i Florida. Vi är med i skapandet av den latinamerikanska och europeiska vänsterns samarbete, bland annat i São Paulos Forum.

Finlands regering skall inte accepteras sådana handelsavtal av EU, som försöker förtrycka Latinamerikas, Afrikas och övriga utvecklingsländer. Kommunistpartiet är också motståndare till USA och EU frihandelsavtal, som av USA: s utrikesminister har beskrivits som ett ”ekonomiskt Nato”. Lissabonfördraget ger EU-kommissionen mandat att förhandla fram ett avtal utan att beakta medlemsländerna. I stället för dylika avtal bör Finland stöda och lära sig av de latinamerikanska ländernas samarbete som baserar sig på jämlikhet och en utveckling som strävar till att stärka de offentliga tjänsterna, deltagande demokrati och nationernas rätt att själva förvalta sina naturresurser.


Samarbete

För ett litet land som Finland är det viktigt att det internationella ekonomiska och politiska systemet förnyas så att det blir mera demokratiskt och rättvist.

Arbetarklassens kamp och förstärkningen av den internationella solidariteten är avgörande faktorer för att uppnå sådana förändringar. Från enskilda demonstrationer är det viktigt att utveckla gemensam verksamhet mellan fackföreningar och över de nationella gränserna. Här behövs en klassmedveten fackföreningsrörelse som uppmuntrar och också samlar medborgarorganisationer till gemensam kamp.

Fackföreningsrörelsen har i många länder reagerat på de senaste årens krispolitik med stora demonstrationer och generalstrejker. Kommunistpartiet uppmanar den finska fackföreningsrörelsen, att aktivt delta i den europeiska och den internationella klasskampen.

FKP deltar aktivt i kommunisternas och arbetarpartiernas internationella möten. Vi vill utveckla detta samarbete mera konkret i våra angränsande regioner med partierna i Norden, Ryssland och de baltiska länderna. Vi fördömer diskrimineringen av kommunister och andra vänstergrupper i de ryska valen och på andra ställen, speciellt i Östeuropa.

FKP deltar i den Europeiska vänstern för att utveckla en stark motvikt och ett alternativ till EU-kommandot. Arbetarnas och låginkomsttagarnas klassintressen, den nationella suveräniteten och de europeiska folkens gemensamma intressen måste frigöras från EU-fördraget. Vi måste bygga ett annorlunda Europa, där människan är viktigare än kapitalets frihet och där jämlikhet, rättvisa, demokrati, miljöskydd och solidaritet prioriteras. I utvecklandet av Europas säkerhet och samarbete behövs också OSSE:s, Europarådets och medborgarrörelsernas aktivitet.

Det är viktigt för Finland att utveckla samarbetet med Ryssland såväl inom ekonomin, för att förhindra social dumpning av arbetskraft, miljöskydd, mänskliga rättigheter, vetenskap och kultur, som inom andra områden. Det är betydelsefullt för att främja den finländska sysselsättningen, vilket erfarenheter från flera branscher visar. I stället för att hota med Ryssland bör man se de stora möjligheterna till samarbete.


FN:s millenniemål

Finland har principiellt förbundit sig till att stärka FN och FN:s millenniemål. President Tarja Halonen har spelat en framträdande roll för att främja dessa mål. Finlands regerings praktiska åtgärder har dock förblivit få och står delvis i motsats till FN:s mål.

Mer än en miljard människor i världen lever på mindre än en dollar om dagen. Fattigdomen ökar till och med i de rikaste länderna. Nästan 800 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten. Dessa problem berör i synnerhet barn och kvinnor. Samtidigt skär Finlands regering i anslagen för utvecklingssamarbete och EU driver en privatisering av vattenförsörjningen. Det krigiska Nato-partnerskapet har nästan helt ersatt Finlands deltagande i FN:s fredsbevarande uppdrag.

FKP kräver att regering och riksdag minskar på Finlands utgifter för upprustning och i stället använder inbesparingarna till att stärka u-ländernas självständiga utveckling, att förverkliga FN:s milleniemål och till internationellt samarbete för att skydda miljön.

FN:s mål förutsätter gärningar för att utrota fattigdom och hunger, för att garantera utbildningsmöjligheter åt alla, för att förbättra kvinnornas ställning, för att förebygga sjukdomar, för att skapa en rättvisare ekonomisk ordning, för att förverkliga en ekologiskt hållbar utveckling och för fred och nedrustning.

FKP:s partikongress 8-9.6.2013

Svenska