Etusivu >> Artikkelit >> Åtgärder för närservicen – Rösta mot nedskärningspolitiken

Åtgärder för närservicen – Rösta mot nedskärningspolitiken

01.09.2012 - 13:29
(updated: 06.06.2016 - 13:48)
  • FKP
FKP - Åtgärder för närservicen

Väljer vi nedskärningslistor eller insatser för en tryggad basservice? Dessa är de två huvudsakliga alternativen i det stundande kommunalvalet. Får Jyrki Katainens regering – tillsammans med de makthavande partierna i kommunerna – fortsätta skära ned, konkurrensutsätta och privatisera den kommunala servicen – eller riktas uppmärksamheten i stället mot att utveckla demokratiska välfärdskommuner? Bedrivs politiken på invånarnas eller på marknadernas villkor?
     Finlands kommunistiska partis kandidater har åtagit sig att agera till förmån för kommunal närservice och närdemokrati. Enligt denna devis agerar vi också som fullmäktigemedlemmar och i invånarföreningar.

Regeringen strävar efter att avskaffa närservice, arbetsplatser och kommuner

Den av Samlingspartiet ledda sexpartiregeringen har för avsikt att totalt nonchalera invånarnas och kommunernas åsikter. Med kommunreformen avser man avskaffa merparten av kommunerna samt koncentrera social- och hälsovården till 25–37 social- och hälsovårdsområden. Samtidigt beskärs kommunernas finansiering. Dessa åtgärder ska ses som en del av den Europeiska unionens målsättning att reducera de offentliga utgifterna och kommersialisera den offentliga servicen.
     Om regeringspartiernas målsättningar om en nerbantad kommunal service och kraftigt ökade kommunstorlekar uppfylls så kringgärdas demokratin samtidigt som ojämlikheten ökar och de perifera områdena tynar bort.
     FKP motsätter sig bildandet av odemokratiska jättekommuner. Vi förespråkar i stället människonära kommuner där invånarnas behov beaktas, där de grundläggande rättigheterna tryggas och där invånarnas självstyre utvecklas.

Närservice är en grundläggande rättighet

Närservicen har stor betydelse för tryggandet av en likvärdig service åt alla. Den är därtill grundläggande för gemenskapskänslan i bostadsområdena. Enligt EU:s principer för en hållbar stadsutveckling bör basservice ordnas inom gångavstånd i tätorterna.
     FKP försvarar närservicen och vill förse kommunerna med omfattande servicenätverk. Det bör stiftas en lag som ålägger kommunerna att arrangera närservicen så att den kan nås på ett rimligt avstånd. FKP anser att välfärden tillhör alla. Vi förespråkar en utvidgning av kommunernas egen verksamhet. Detta är ett bättre alternativ än att servicen konkurrensutsätts och privatiseras.

Hälsoklyftorna måste minskas

Ojämlikheten i hälsa har ökat. För en del av låginkomsttagarna är den förväntade livslängden rentav drygt tolv år kortare än för höginkomsttagarna. Kommunernas hälsovård förfaller samtidigt som den privata hälsovårdsbusinessen expanderar. I Finland ligger hälsovårdsutgifterna under OECD-ländernas medeltal. Detta till trots skär regeringen ned också på dessa utgifter.
     FKP kräver att den offentliga hälsovården sätts i skick. För att reducera hälsoklyftorna är det nödvändigt att göra kommunernas bashälsovård avgiftsfri. Vårdgarantin måste fås att fungera inom alla hälsovårdstjänster. Vid kommunernas hälsovårdscentraler bör också arbetsplatshälsovården utvecklas. Detta förutsätter en ökad statlig finansiering. Specialsjukvården får inte överföras på kommunernas ansvar i större utsträckning än vad som redan är fallet, och den bör ej heller underkastas privata marknader.

För en fungerande äldreomsorg

I kommunerna har äldreboenden och andra former av långtidsvård indragits. Detta har motiverats med de äldres rätt att bo i sina egna hem. Samtidigt har dock även hemservicens innehåll nedbantats. Allt fler äldre har skyfflats över på de anhörigas ansvar, lämnats ensamma eller rentutav övergivits.
      I lagen om äldreservice bör bindande personalnormer inskrivas – såväl inom hemservice och serviceboende som inom institutionsvården. Detta förutsätter att den kommunala äldreomsorgen utvecklas och att underbudgeteringen upphävs. Stödet till närståendevården bör ökas. De äldre får inte utnyttjas och försättas i en ojämlik situation genom servicesedlar eller i effektiverade serviceboenden. Även personer med funktionsnedsättning bör garanteras självbestämmande samt en god vård.

Barns och ungas välbefinnande måste garanteras

Barnfattigdomen, den psykiska ohälsan bland unga samt familjeproblemen har ökat. Denna utveckling är i mycket en följd av 90-talets nedskärningspolitik, vars felsteg ännu inte är återställda. Exempelvis dagvårdsplatserna är i de flesta kommunerna ideligen för få. Bristerna i servicen för barnfamiljer och i det tidiga stödet syns genom ett ökat antal omhändertaganden.
     Barnfamiljernas servicekedja – dagvård, förskoleundervisning, hemservice, elevhälsa, ungdomsarbete och barnskydd – måste i sin helhet fungera bättre. Särskilt den preventiva verksamheten bör tilldelas mer resurser.
     Daghemsgruppernas storlek måste minskas. I den nya lagen om småbarnsfostran bör man kräva att åtminstone varannan arbetstagare är behörig barnträdgårdslärare.
     Självständig ungdomsverksamhet bör understödas. Möjligheter till fritidsverksamhet bör erbjudas oberoende av föräldrarnas inkomster.

Utbildning och kultur tillhör alla

En enhetlig grundskola är viktig såväl för barns och ungas sociala utveckling som för jämlikheten. Utbildningen har emellertid blivit allt mer ojämlik och differentierad. En ansenlig del av eleverna fullföljer inte sin grundutbildning och många avbryter yrkesutbildningen. Ojämlikheten ökas av att närskolor och närbibliotek dras in.
     FKP försvarar närskolan och yrkar på mindre gruppstorlekar i grundskolan. Yrkesutbildningen bör förses med fler lärare och fler studieplatser. Mer resurser bör styras även till invandrarnas språkutbildning. Fler skolhälsovårdare, -psykologer och -kuratorer behövs.
     Genom att utveckla närbiblioteken främjas likvärdiga och avgiftsfria möjligheter till utbildning, kultur och fri aktivitet. Kommunernas bör stödja varierande former av kultur, dock med speciell fokus på lokal kulturverksamhet samt motions- och hobbyverksamhet.

Boendeutgifterna måste reduceras

Rätten till rimliga boendeutgifter är en grundrättighet. Boendet har dock underkastats gryndarnas, bankernas och hyresvärdarnas vinststrävan. Planläggningen och byggverksamheten förvrängs av kommunernas kopplingar till diverse storbolag. Här förekommer även korruption och grå ekonomi.
     Tillgången till rimligt prissatta bostäder, speciellt hyresbostäder, måste ökas och bostadslösheten elimineras. Hyresregleringen bör återinföras. Kommunerna bör även ägna sig åt att bygga och grundrenovera bostäder genom att för detta ändamål inrätta en skild enhet eller ett affärsverk. Boendedemokratin bör breddas. Kommunernas kopplingar till gryndare och butikskedjor måste brytas.

Nya arbetsplatser bör skapas samtidigt som arbetslivet förnyas

Tiotusentals arbetsplatser hotas av regeringens kommunreform, trots att den ekonomiska recessionen samt ungdoms- och långtidsarbetslösheten tvärtom understryker behovet av att skapa nya arbetstillfällen. De löneuppgörelser som pådrivs av kommunarbetsgivaren försvårar utkomsten för personer anställda inom kvinnodominerade branscher och inom låglöneyrken. Pressande arbetsklimat och auktoritära ledarstrukturer är vanligt förekommande inom kommunerna.
     Alternativet till detta är ett ökat antal arbetsplatser, en höjning av de lägsta lönerna, en förkortning av arbetstiden och en utveckling av arbetsplatsdemokratin. Genom nyanställningar kan kommunerna förbättra servicen samt främja sysselsättningen.
     I stället för konkurrensutsättningar och privatiseringar bör kommunernas egen verksamhet utvidgas – även till nya områden. I kommunerna bör man, exempelvis, inte gynna slutna programvaror inköpta från storbolag utan i stället prioritera fri programvara och öppen källkod. Kommunerna rekommenderas även att anställa arbetstagare, som utvecklar den egna mjukvaruproduktionen och ledsagar invånarna i användningen av kommunens databaser.
     Kommunerna bör bekämpa den gråa ekonomin genom att utföra arbeten i egen regi alltid när detta är möjligt. Vid anskaffningar bör underlevenrantörskedjan begränsas samtidigt som företagen åläggs att rätta sig efter finländska arbetsavtal och ansvara för utländska arbetstagares beskattning.

Mot en hållbar utveckling

I kommunerna eftersträvar storkapitalet kontroll över markanvändning, byggverksamhet, energiproduktion, trafik och service, utan att över huvudtaget beakta miljövårdsaspekter. Även kommunernas egna lösningar har en viktig betydelse för hur utsläpp och buller bekämpas samt för hur natur, landskap och kultur bevaras.
     FN:s Rio+20-konferens gav inga resultat, men förändringen kan påbörjas genom att kommunerna utarbetar handlingsprogram för en hållbar utveckling tillsammans med invånarna. En ekologiskt hållbar utveckling förutsätter närservice, närproducerad mat, lokal förnybar energi och närdemokrati. Genom samarbete mellan stad och landsbygd kan lokala ekonomier byggas, något som tryggar bådas livsbetingelser och ger förutsättningar att genomleva det världsekonomiska tumultet.
     Kollektivtrafiken måste förbättras i kommunal regi, med en övergång till avgiftsfrihet som målsättning. Kollektivtrafiken kan utvecklas även i glesbygden. I planläggningen bör man förhindra att handel och annan service centraliseras och sålunda bidrar till ökad trafik. VR:s järnvägstrafik bör inte konkurrensutsättas.
     FKP motsätter sig att kommunala affärsverk för exempelvis energiproduktion privatiseras. Vi vill utveckla en kol- och kärnkraftsfri kommunal energiproduktion. Invånarna och kommunerna bör genom lag garanteras inflytande rörande projekt som påverkar naturen i betydande mån, såsom exempelvis gruvverksamhet.

Det finns alternativ till nedskärningslistor

Katainens sexpartiregering har beskurit kommunernas statsbidrag med omkring 1,2 miljarder euro per år. På samma sätt nedskars statsandelarna på 90-talet. Följden av detta var en försämrad service, något som vi än idag får betala för. De minskade statsandelarna har därtill inneburit att tyngdpunkten för servicens finansiering förflyttats till kommunala skatter och avgifter, något som framför allt drabbat låginkomsttagarna. De i regeringsprogrammet och i EU:s avtal om en ekonomisk union inskrivna kraven på minskade utgifter hotar efter valet återigen medföra nya nedskärningar.
     En tilläggsfinansiering för kommunerna är nödvändig och välkommen. Kapitalinkomster bör, på samma sätt som övriga inkomster, beskattas i kommunalbeskattningen. Detta skulle ge kommunerna 1,3–1,8 miljarder euro per år. Även kommunernas statsandelar bör ökas, liksom också deras andel av samfundsskatten. Kommunalskatten måste göras progressiv och kommunalskattens grundavdrag höjas.
     Kommunernas ekonomi kan och bör förbättras även genom en utveckling av kommunal affärsverksamhet. Kommunen bör producera basservicen själv och avskaffa dyra privata tjänster.

För deltagardemokrati och självstyrelse

Avsikten med de av regeringen pådrivna storkommunerna är att skapa grund för en centralisering, konkurrensutsättning och privatisering av servicen. Redan nu så fjärmas det kommunala fåtals- och tjänstemannaväldet allt mer från invånarna. Tillsammans med marknadsbaserade ledarskapsmodeller innebär denna utveckling att fullmäktigeledamöternas roll försvagas.
     Alternativet är deltagardemokrati: närdemokrati, deltagande budgetering, kommundelsfullmäktigen, utrymmen och kunskap fritt tillgängliga för invånarna samt med allt detta också en ny, djupare relation mellan fullmäktigemedlemmar och invånare.
     FKP motsätter sig tvångssammanslagningar av kommuner och försvarar invånarnas rätt till kommunalt självstyre. I stället för storkommuner behövs demokratiska och självstyrande landskap. Det i samband med kommunalvalet valda landskapsfullmäktiges uppgift skulle här vara att fungera som ledande organ för landskapsomfattande lösningar angående exempelvis planläggning, trafik, specialsjukvård och miljö.
     Kommunal demokrati och självstyre får inte begränsas genom EU:s avtal om finansiell disciplin eller genom EU:s direktiv, ej heller genom att bolagisera och privatisera offentlig verksamhet.
     Kommunerna bör uttala ett klart nej till rasism, våld och militarism. Det globala ansvaret kan även bäras så, att man i samband med anskaffningar undviker billig arbetskraft, skatteparadis och miljövådliga produkter.

Tomma tal räcker ingen vart. Vad som behövs är faktiska åtgärder till förmån för närservice och närdemokrati. Gör kommunalvalet till en protest mot nedskärningspolitiken och mot fåtalets maktutövning!

Finlands kommunistiska partiCentralkommittén

Finlands kommunistiska parti

Svenska